Reflektioner från Numérique en Commun[s] i Strasbourg

ingresstext Den 29 oktober hade jag förmånen att delta i ett rundabordssamtal i Strasbourg, som en del av den tvådagarskonferens Numérique en Commun[s]. Konferensen arrangeras årligen och roterar mellan olika platser i Frankrike. Årets upplaga hölls på Strasbourgs universitet – en imponerande byggnad fylld av energi, föreläsningar och dialoger.

text i fetstil Temat för samtalet

Jag deltog i en panel som diskuterade om Frankrike bör hämta inspiration från andra europeiska länder i arbetet med att öka den digitala inkluderingen. I panelen medverkade jag tillsammans med Kristina Reinsalu (Estland), Olivier Ruol (Belgien) och Alexandre Martinez (Frankrike). Samtalet präglades av våra olika erfarenheter och nationella förutsättningar, men vi enades kring flera nyckelfrågor:

• Vikten av en tydlig strategisk riktning

• Betydelsen av tillit

• Tillgänglighetsdirektivets roll

text i fetstil Digital inkludering – en gemensam utmaning

Det är alltid givande att möta kollegor från andra länder. Trots att vi delar samma kontinent närmar vi oss frågan om digital inkludering på olika sätt, vilket är naturligt med tanke på ländernas olika strukturer. Det är dock tydligt att frågan diskuteras intensivt – digitalisering påverkar samhället horisontellt och berör oss alla. Ung, mitt i livet såväl som äldre.

En stor del av diskussionen kretsade kring digital kompetens som en demokratisk grundpelare och en förutsättning för sammanhållning. Utan insatser riskerar vi att skapa klyftor mellan dem som är digitalt aktiva och dem som av olika skäl står utanför. Digital kompetens är också en fråga om konkurrenskraft.

För Sverige, som är en liten och exportberoendeekonomi, är det avgörande att vi har en hög lägstanivå. Om vi halkar efter riskerar vi att tappa i relation till andra länder. Konkurrenskraftfrågan står som många sett även högt upp på den europeiska agendan.

text i fetstil EU:s mål och Sveriges utmaningar

Inför 2030 ska minst 80 % av EU:s befolkning ha grundläggande digital kompetens. Det är en ambitiös målsättning som är svår att mäta exakt, men den ger en tydlig riktning. Samverkan och erfarenhetsutbyte är avgörande för att nå dit.

I Sverige har 97 % av befolkningen använt internet (Svenskarna och Internet 2025), och 93 % gör det dagligen. Trots detta behöver många hjälp med digitala ärenden, och nästan var fjärde person har avstått från att boka läkarbesök digitalt på grund av krångliga e-tjänster.

Det säger en hel del om utmaningen. Dessutom visar Internetstiftelsens studie att 4 av 10 svenskar har använt AI-verktyg under 2025 – en utveckling som ställer nya krav på kompetens.

text i fetstil Digitalisering som resiliens

Vi berörde även situationen i Ukraina och hur landet har använt digitaliseringens möjligheter i det pågående kriget. Digital kompetens är inte bara en fråga om inkludering – det är också ett medel för att stärka länders motståndskraft.

text i fetstil Samverkan – nyckeln till framgång

Jag lyfte särskilt vikten av samverkan för att lyckas med digital inkludering. Ingen aktör kan lösa utmaningarna ensam – det krävs ett ekosystem där offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi arbetar tillsammans. Genom att dela erfarenheter och perspektiv kan vi inte bara förstå utmaningarna bättre, utan också hitta lösningar som gör skillnad i praktiken.

Det handlar om att lyssna, samtala och samarbeta. Det skapar förbättrade förutsättningar för långsiktighet, innovation och förtroende – tre komponenter som är avgörande för att digitaliseringens möjligheter ska komma alla till del. Det är också grunden för Digitalidag, som sedan starten har byggt på att samla aktörer från hela samhället för att tillsammans främja digital delaktighet.

Jag lämnade Strasbourg fylld av energi och tacksam för att samtalet inte stannade på scenen, utan fortsätter i nya sammanhang framöver.

Vid pennan, text i fetstil Lina Cronquist Projektledare Digitalidag – en del av PTS